Abakus uppfanns 5000 år f.Kr. Den används fortfarande i banker och på kontor i Kina, Sovjet och Japan. Det är en träram med rännor eller järntrådar längs vilka man flyttar små kulor. Den kallas även kulram, och den fick bli vår föregångare till datorn. Sedan kom Pascals räknemaskin, den första maskinen för numerisk räkning som förtjänar namnet. Blaise Pascal döpte den till Pascalinen, den fungerar på samma sätt som vägmätaren i bilen. Räknemaskinen av tysken Wilhelm Schickard var den första aritmetiska maskinen som kunde klara de fyra räknesätten, byggdes 1624. Han kallade den för räkneur. Gottfried Wilhelm Leibniz uppfann år 1671 en mekanisk kalkylator liknande pascalinen men mer utvecklad. Pascals maskin kunde bara dra ifrån och lägga till. Leibniz maskin kunde även multiplicera, dividera och dra ut kvadratrötter. Bägge maskinerna byggde på den stegvisa beräkningen. De upprepade en och samma operation t ex en serie additioner. I våra dagar arbetar ett stort antal datorer på samma sätt. Tänk att man aldrig blir av med gamla spöken :-). 1835 presenterade Charles Babbage sin 'analytiska motor'. Denna Apparat var världens första numeriska dator. Den analytiska maskinen kombinerade aritmetiska operationer med beslut grundade på dess egna beräkningar. Den använde ett system av 50 kugghjul och inmatningen av data gjorde med hjälp av hålkort. Vid denna tidpunkt brevväxlade han med Lady Ada Byron, Grevinnan Lovelace, dotter till den berömde engelska poeten. Hon stod honom mycket mycket nära. Hon fick Charles Babbage att utföra mekaniska ritningar som visade hur man kunde utföra ett stort antal komplexa analyser med hjälp av hans maskin. Tyvärr var 1800- talets teknik inte tillräcklig för att förverkliga merparten av deras lysande upptäckter. När Charles Babbage konstruerade maskinen gjorde grevinnan Lovelace programmen till maskinen. Hon var historiens första programmerare. Det är ganska konstigt att programmering inte blev ett typiskt kvinnogöra, eller hur ? Förmodligen skulle Charles Babbage aldrig kunnat konstruera maskinen utan grevinnan Lovelace hjälp. Charles Babbage fick inte sin maskin att fungera tillfredsställande. Men två svenskar, George och Edvard Scheutz (far och son), byggde år 1853 en fungerande differensmaskin som tillverkades i två exemplar och användes endast en kort tid. Den första räknemaskinen som serietillverkades och kom till allmänt bruk uppfanns 1878 av svensken Willgodt Odhner (1845 -1905). Odhners mål var att skapa en liten räknemaskin och han lyckades konstruera en, som byggde på det av honom patenterade pinnhjulssystemet. För tillverkning av maskinen grundade han en fabrik i Sankt Petersburg, vilken var verksam till 1917 och fick fortsättning i det svenska företaget AB Orginal - Odhner. På Odhners räknemaskiner var det möjligt att enkelt utföra de fyra räknesätten. Ni har väl alla sett den hos morfar/farfar? Utan att vara medveten om sin betydelse av sin uppfinning fann en fransk företagare, Joseph-Marie Jacquard (1752-1834) en praktisk tillämpning av den numeriska styrning i form av mekaniska vävstolars funktion. Jacquards vävstolar blev år 1804 den första tillämpningen av hålkort där varje hål representerade en siffra som styrde vävens mönster. George Boole 1815-1864 engelsk logiker och matematiker, utvecklade det binära systemets logiska operatorer, såsom OCH, ELLER etc. I sin Treatise on differential equations publicerad år 1859, framlade han den symboliska metod på vilken den booelska algebran och den binära kommunikationen idag vilar. Uppfinningen av kodning kan tillskrivas amerikanen Herman Hollerith (1860-1929). Kodning av hålkort kallas ibland Hollerithkod till minne av denne föregångsman. Vidare kan man notera fransmannen M‚mile Baudots bidrag, han uppfann den telegrafiska koden, patentsökt år 1874. Kodningen går annars tillbaka till de första anordningarna för hålkort såsom Jaquards vävstolar eller Charles Babbages analytiska maskin. Valdemar Paulsen (1869-1942) en dansk ingenjör, presenterade den första apparaten för magnetisk registrering vid världsutställningen år 1900. Poulsens uppfinning lagrade data på en bit rund ståltråd som snabbt rullades mellan två spolar. Tråden var föregångare till magnetbandet som vi känner till idag, med järnoxid på tunt plastband. Det dröjde till 1906 innan en amerikansk uppfinnare, Lee De Forest (1873-1961) skapade en anordning som gjorde det möjligt att använda Booles binära system i praktiken. Utgående från elektronröret kunde man tillverka det binära sytemets logikkretsar. Det gjordes i början på de elektroniska datamaskinernas tidsålder. Automatiken, en vetenskap som behandlar studiet och förverkligandet av mekanismer och' system som kan fungera utan mänskligt ingripande, beskrevs först av den spanske ingenjören Leonardo Torres Quevedo 1913. Han kallade denna vetenskap för "automatico", efter användningen av automater. BESK (binär elektronisk sekvenskalkylator) konstruerades under ledning av teknologie doktor Conny Palm på uppdrag av matematikmaskinsnämnden och togs i bruk år 1953. Den hade från början elektrostatiskt minne, som sedan byttes ut mot ett ferritminne. Den förfogade även över ett trumminne och innehöll ca 3000 elektronrör. Professor Erik Stemme hade ansvaret för den andra, BARK, som var föregångare till de svenska maskinerna Facit EDB, SARA, SMIL, DASK och TRASK. Första generationen ===================== Den första binära räknaren gjordes av George Stibitz 1939 vid Bell-laboratoriena, under namnet Mode 1 Relay Computer eller Complex Number Calculator. Det rörde sig om en logisk maskin där de data som matades ut representerade summorna av dem som matades in. I sin maskin använde Stibitz telefonireläer som fungerade enligt principen allt eller inget (dvs användning av ett eller noll) med sikte på att utarbeta en universiell räknare. Till detta använde han några kasserade reläer, två glaskolvar och bitar av en tobaksburk, alltsammans ihopplockat under ett veckoslut. När andra världskriget började sökte de brittiska dechifferingsexperterna ett sätt avkoda de tyska meddelandena. De anförtrodde åt ungraren Alan Turring bosatt i England sedan 1936, ledningen för en grupp med uppgift att lösa detta problem. Före kriget hade Turring preciserat begreppet beräkningsbarhet och anpassat algoritmbegreppet till beräkningen av vissa funktioner. Han hade definierat Turringsmaskin, som i teorin hade förmågan att beräkna varje beräkningsbar funktion. År 1943 i Bletchley Park, kördes den första Colossus igång. Denna dator innehöll över 2000 elektronrör och kunde behandla 5000 tecken/sekund. Det var här ifråga om en specialiserad maskin som dechifferiserade tyskarnas meddelanden, och ända till krigets slut var den engelska regeringen underrättad om de tyska förehavandena. Men amerikanarna eftersträvade att skapa en modern version av Babbage maskin. År 1944 presenterade Howard H. Aiken, Harvards 1 även kallad IBM Automatic Sequence Controlled Calculator. Denna räknare förbättrade på ett förnuftigt sätt Charles Babbage dröm genom att lägga till två innovationer: 1. En klocka i syfte att synkronisera de olika operationssekvenserna. 2. Införandet av register, en id‚ som skulle komma tas upp av alla datorkonstruktörer. År 1946 byggdes den första elektroniska universaldatorn, ENIAC. Den vägde 30 ton och upptog en yta på 160 kvadratmeter och innehöll 18000 elektronrör. Tack vare elektroniken förde den in snabbheten i datorernas värld. Det var under arbetet med ENIAC som termen bit skapades. ENIAC skulle sedan användas till beräkningar. I gruppen Moore School vid Princetons Institute of Advanced Study i New Jersey, som id‚n till den programmerbara räknemaskinen föddes. von Neumanns revolutionerande id‚ var att minnet skulle innehålla både program och data. Arbetet utmynnade den 24 Jan 1948 med att man kunde presentera historiens första dator som kunde ta emot ett inläst program, IBMs SSEC. Den använde 13500 vakuumrör, 21000 reläer och utförde additionen av 3500 14-siffriga tal på en sekund. BINAC (Binary Automatic Computer) var en dator med stor användbarhet, som använde fördröjningsledningar till minne (512 ord). Den fullbordades år 1946 av amerikanen J.P. Eckert och J. Manchly. I själva verket bestod BINAC av två datorer som samtidigt utförde samma beräkningar, varefter resultaten jämfördes. BINAC var den första datorn som arbetade i reell tid. Dess driftsäkerhet var fantastisk för den tiden: en av de två datorerna fungerade 1949 i 44 timmar utan fel. Gene Amdhal utarbetade det första operativsystemet år 1954 det användes till IBM 704. En assemblerare, eller snarare symbolspråk för assemblering, användes först gången ca 1950 i Cambridge i England på EPSAC-datorn av en grupp ledd av H.V. Wilkes. EPSAC var den första helt elektroniska dator som var utrustad med bildskärmar för att visa innehållet i dess fördröjningsminne. Den första assembleraren som levererades av en datortillverkare var SAP, som konstruerades av United Aircraft Corporation (USAP) och installerades i IBM 704. Det var H. V. Wilkes som 1951 införde begreppet mikroprogrammerare för att förenkla funktionen hos datorernas räkneenhet. Multi-programmering förekom första gången 1961 i Stretchdatorn. Multiprogrammering är en användningsprocess där man har flera olika program lagrade i datorn, vilka används "inflätade" i varandra. 1961 användes för första gången tidsdelning hos MIT (Massachusetts Institute of Technology) under ledning av F. Corbato, som utarbetade det kompatibla (dvs går att använda i flera olika maskiner utan stora ändringar) tidsdelningssytemet (Compatible Time Sharing System, CTS) för användning i IBM 709 och 7090. Det första kommersiellt erbjudna systemet för tidsdelning var PDP1 år 1962. Man anför ofta det amerikanska företaget Computer Science Corporation, som det första som sålde tillämpningsprogram (1959). En databas såg sitt första ljus år 1952 skapad av det amerikanska företaget RCA på en BIZMAC, som byggdes för att ta hand om RCAs informationslagring. Oktetten användes första gången som grundläggande informationsenhet i Stretch, en transistoriserad dator med stor kapacitet, som byggdes av IBM 1961. Oktett kallas ofta på engelska (och svenska) för byte, något oegentligt, eftersom byte strängt taget innebär en bitgrup av enhetlig längd vilken inte nödvändigtvis behöver vara just åtta. Oktetten används idag allmänt för att representera ett tecken. Datorns minneskapacitet anges vanligen i KiloOktetter (KiloByte). År 1962 Framlades de första generella simuleringsspråken: SIMSCRIPT av Rand Corporation och GPSS av IBM. Andra generationen ==================== Transistorn uppfanns år 1947 av fysikerna William B. Shokley, John Bardeen och Walter H. Brattain vid Bell-laboratorierna. År 1956 fick de Nobelpriset för sin uppfinning. Från en början tillverkades de av germanium men runt 1960 började de även tillverkas av kisel. Och den första helt transistoriserade universaldatorn var TRADIC (Transitorized Airborne Digital Computer), utvecklad av J.H. Felker och hans forskarlag för flygteknikernas behov. Metusalemdatorn, IBMs AN/FSQ-7 som togs i bruk den 1 Juli 1958, är trots sin höga ålder är den fortfarande i bruk hos NORAD i North Bay, Ontario. Den utför beräkningar i den nordamerikanska kontinentens nät för anfallsvarningssytem. Den har 55000 lampor, 135000 transistorer, 7000 bladminnen och tolv trumminnen. Alltsammans upptar ett trevåningshus. Den första integrerade kretsen tillverkades av amerikanen Jack S. Kilby vid Texas Instruments. Den första kommersiella användningen ägde rum år 1964. Det var en integrerad krets som Texas Instruments använde i en hörapparat. ************ IN- & UTMATNIG ************* ================ Det första in- och utmatningsmediet var troligen det som i USA år 1954 utvecklades av Bob Evans på en IBM 704. Och fungerade genom att data skickades genom elektriska pulser i kablar. De första av den här typen började marknadsföras år 1958, det var IBM 709. Första gången man använde en terminal var 1940 i Belllaboratorierna. Datorn befann sig i New York och terminalen i Dartmouth College, New Hampshire. Man hade dragit en ledning mellan datorn och terminalen. Där gjorde man även det första försöket med en fjärransluten terminal, som även utgjorde den första riktiga erfarenheten av datakommunikation. Det var till Whirland den första interaktiva bildskärmsterminalen anslöts, dvs en bildskärmsterminal som tillåter dialog mellan människa och maskin medan data behandlas. Datorn användes till att simulera flygningar. Den svenske professorn Erik Stemme (f.1921) utvecklade 1951 en remstans och remläsare som byggde på elektrodynamiska lösningar. Remstansen var vid den tidpunkten världens snabbaste och möjliggjorde bättre utnyttjande av datamaskinerna. Stemme hade även konstruerat snabba skrivare för datamaskiner bl a en piezoelektrisk bäckskrivare 1950. Den första snabbskrivaren värd namnet var den som tillverkades av Remington Rand år 1953 för UNIVAC. Den hade en skrivhastighet av 600 rader med 120 tecken/rad på en minut. År 1957 kom IBM med en skrivare som klarade 1000 rader/minut. Det första in- och utmatningsmediet var troligen det som i USA år 1954 utvecklades av Bob Evans på en IBM 704. Ursprungligen var medierna enkla elektroniska pulser. De första maskinerna utrustade med detta började marknadsföras år 1958 på en IBM 709. Termen datalista användes för första gången av W. S. Burroughs år 1886 för att beteckna de resultat som matades ut från Burroughs Adding and Listing Machine. Den första ljuspennan presenterades år 1963, den ingick i ett grafiskt system som kallades Sketchpad och tillverkades av MIT av I. E. Sutherland. Den första kurvritaren fick Charles Babbage id‚n till 1883 för att uttrycka de resultat som hade beräknats av hans analytiska maskin. Två interaktiva system utvecklades samtidigt, DAC-1 från General Motors och Sketchpad från Lincolnlaboratoriet från MIT. De gör det möjligt att på bildskärm i form av bilder presentera numeriska data som matas ut från dator. År 1964 presenterade M.R. Davis och T.D Eillis för första gången Rands tablett, tillverkad av Rand Corporation, USA. Davis och Eillis tablett såg ut som ett litet ritbord. 1966 kom Lincoln-laboratoriet med sin "wand tablet" (trollstavstablett), som tack vare mikrofoner kunde känna av i tre dimensioner (läget), hos en penna som avgav ljudvågor. Tredje & Fjärde Generationen ============================== IBM 360, av vilken sex olika modeller lanserades år 1964, var resultatet ett projekt som startade år 1961 av en grupp vid IBM ledd av G. Amdhal och M. Blaann som ville tillverka en familj datorer som var kompatibla sinsemellan helt och hållet. Beteckningen 360 på denna serie påminner om dess syfte , definierat år 1961 av T.J. Watsom jr såsom en familj med allround-inrikting ("runt-om 360 grader"). CDC 6000 hör till en datorfamilj med hög kapacitet, sedan 1964 tillverkad av Control Data Corporation (CDC) grundat i Minnesota år 1957. Denna serie datorer använder dataord om 600 bitar. Modellen 6600, den kraftfullaste av dem, innefattade en centralprocessor kopplad till primärminne och ett flertal specialiserade Tryck processorer, var och en utrustad med sin egen minnesenhet. Denna upppbyggnad gjorde parallellbehandling möjlig och sålunda mycket hög räknehastighet. År 1959 började en grupp vid det amerikanska företaget Digital Equipment Corporation (DEC), ledd av Benjamin Curley, arbete med datorn PDP1. Det blev den första minidatorn, och började säljas år 1960. År 1971 presenterade Marcian E. Hoff chef för Intel Corporation den första mikroprocessorn, döpt till Intel 4004. En mikroprocessor, ofta kallad chip, är egentligen en dator, uppbyggd på en yta av några kvadratmillimeter. Kretsen i mikroprocessorn Intel 4004 har 2 300 transistorer. Idag kan en krets av samma storlek t ex Iapax 432 innehålla 225 000! Och den första elektroniska miniräknaren tillverkades av J.S Kilby, J.D. Merryman och J.H. Van assel vid Texas Instruments. atentansökan lämnades in år 1972 och beviljades år 1978. År 1973 fick ewlett Packard id‚n till den programerbara miniräknaren (för speciella användningsområden t ex inans, ekonomi). År 1976 kom samma tillverkare ut med de första programmerbara miniräknarna, gentligen små datorer i fickformat. Tryck År 1980 beslöt IBM, jätten på databehandlingsområdet, att ge sig in på mikrodatorområdet. Företaget installerade ett ungt arbetslag i Florida och gav dem fria händer. Tvärtemot vad som är brukligt inom företaget är PC-n inte byggd kring ett chip utan kring de 16-bitars Intel 8088 som har större kapacitet än konkurrenternas. Andra företag uppmuntrades att skriva program och succ‚n var given. 185 000 sålda exemplar 1982, 850 000 år 1983. Av bara farten lanserade IBM i januari 1983 sin XT, en professionell mikrodator, och i november PC Junior, inriktad på hemmabruk. Den första kommersiella superdatorn, Cray 1, tillverkades under ledning av Seymour Cray år 1976. Den innehöll 200 000 integrerade kretsar, hölls nedkyld med freon och kunde utföra 150 miljoner operationer per sekund. Den följdes av Cray X/MP med en kapacitet av 400 miljoner operationer per sekund. Ett exemplar av denna modell inköptes 1978 för 21,6 miljoner dollar för att skapa filmer med animerade inslag, bl a "Tron". Men Cray datorn har överträffats av Cyber 205, från Control Data, som utför 700 miljoner operationer per sekund. MINNEN ========== Fransmannen Joseph-Marie Jaquard uppfann hålkortet, som han år 1805 använde för sin mekaniska vävstol. Engelsmannen Charles Babbage använde det likaså som datamedium för in- och utmatning till sin analytiska maskin. Men i praktiken var det Hermann Hollerith som lanserade det i samband med den amerikanska folkräkningen år 1890. Trumminena var förutsedda sedan år 1946 som ett medel för att utöka minneskapaciteten och blev det första magnetiska dataminnena som tillverkades av flera företag (omkring 1950). År 1949 använde Jay Forrester ferritkärnor som beståndsdelar i Whirlwinds primärminne. Ferritkärnor är små ringar av ferrit, ett material som äger permanenta magnetiska egenskaper som gör det möjligt för dem att "minnas" en elektrisk signal. Ferritkärnor började försvinna år 1964 för att lämna plats åt halvledarminnen. De första magnetbanden dök upp ganska tidigt; de var tillverkade av stål och mycket ömtåliga, tills IBM år 1948 uppfann en maskin som hanterade dem i vakuum. De första plastbanden användes år 1951 av LuisFem för Raytheons Faydac. Den första datorn som var utrustad med magnetbandsenhet var UNIVAC I (USA). Detta band fungerade som buffertminne mellan datorn och dess användare. UNIVAC byggdes i ett trettiotal exemplar, den installerades den 14 juni 1951 för att användas i den amerikanska folkräkningen. De första försöken att använda magnetiska skivor som massminne i en dator, i detta fall EDVAC, ägde rum år 1949. År 1960 kom den första löstagbara skivan i form av en skivpacke som alltså lätt kunde flyttas. År 1962 började IBM saluföra den första skivpacken (1311), vars kapacitet var tre miljoner tecken. Omkring 1970 kom de första flexskivorna, som idag används för de flesta mikrodatorer. Återkom skulle man kunna säga, för efter att ha uppfunnits på 50-talet vid Laboratory for Electronics föll de i glömska. Atlas, konstruerad i England av Ferranti och presenterad år 1961, erbjöd tack vare en sidväxlingsfunktion möjligheten att använda ett adressbart minne som var större än det reella minnet: det var det första virtuella minnet. Det första bubbel-minnet byggdes år 1967 av en grupp vid Bell-laboratorierna. Bubbelminnet är inte flyktigt dvs det behåller informationen även om strömmen slås av. Det började marknadsföras i slutet av 70-talet. Minnet med stegvis laddningsförflyttning (Charge-Coupled Device, CCD), en variant av halvledare enligt bubbelminnesprincipen uppfanns år 1969 av W.S. Boyle och G.E. Smith USA. De första kapslarna marknadsfördes år 1975. Kompositörerna var de första som tog hjälp av datorn för konstnärligt skapande. Allra först var det år 1956 i amerikanarna Hillers och Isaacsons verk " Suite Iliac". Vid 1970-talets slut hade datorn gjort sitt inträde på musikens alla områden (från varit‚er till undervisning). Att göra grafisk konst med hjälp av dator går tillbaka till C. Burnett i Californien, som år 1937 på detta sätt framställde målade bilder. De var baserade på Lissajou-kurvor. Men det var Ben F. Laposky som år 1950 på allvar grundlade den datoriserade grafiska konsten. De "konstgjorda" bilderna, är en ren produkt av datatekonologin , börjar omge oss på alla håll. Vissa sätts samman av element som redan finns lagrade i datorminnet, men andra uppstår ur matematiska funktioner eller slumpartade processer. I åtskilliga länder, i synnerhet i USA och Frankrike, är man intresserade av att skapa "bilder av framtiden". De arbeten som utförs av Robert Abel & Associates, Digital Equipment Corporation (USA) och Sogitec (Frankrike), har rönt stor uppmärksamhet, liksom verken gjorda av David Elm, Herv‚ Huitric, Monique Nahas och Mike Newmans. De första id‚erna rörande programmerad undervisning beskrevs av den amerikanske psykologen B. F. Skinner år 1954. Det tillvägagångssätt som Skinner på sin tid föreslog. Det gav inga möjligheter att gradera elevernas svar i nivåer. En annan amerikansk psykolog, Norman Crowder uppfann en metod med flerval. Omkring år 1955 började man försöka använda datorn på detta område. År 1958 utfördes ett första experiment vid IBMs Watson Research Center. Det var år 1951 som de första försöken till animation (simulering) med hjälp av datorer gjordes vid MIT. Men det dröjde ända till i början på 1960-talet innan man förstod följderna av denna tillämpning. Inom medici, arkitektur ( med tredimensionella modeller), rymdforskning och kemin har man sedermera fått stor användning för tekniken. Numerisk styrning av maskinell utrustning tog sin början år 1956 då språket APT skapades på uppdrag av US Air Force. I viss mening skulle man kunna söka den numeriska styrningens ursprung i Jaquards vävstolar, eller ännu längre tillbaka, hos tsar Peter den store, vars mekaniker A. C. Narton år 1712 uppfann den första automatiska svarven för kopiering av föremål. Svensken Gerhard Westerberg (f.1931) har uppfunnit en handburen terminal för datainsamling vid t ex inventering och kompletteringsbeställning i detaljhandel och lager. Idén fick Westerberg redan i början på 1960-talet men var tvungen att vänta till år 1975 för att teknikmognad och marknad skulle hinna ifatt innan terminalen började serietillverkas. Den datorstödda konstruktionen började uppstå under 1960-talet inom det amerikanska militära flygprogrammen. Som avslutning kan nämnas att när ABC80 kom var det en mycket bra dator, den var konkurrenskraftig till både pris och prestanda. Många upplevde det som bra att BASICen låg fast i ROM-minnet. Det var även en kraftfull BASIC-dialekt för sin tid. Datorn i helhet var lättanvänd och likaså mycket populär. Om LUXOR oxå varit snabb att lägga sin tillverkning i Taiwan när andra gjorde det hade de säkert inte behövt lägga ner tillverkningen. Nu kan vi bara hoppas att DIAB inte slutar med sin BASIC-PC, så vi får ha något minne av våra kära ABC-maskiner. Dessutom så blir övergången till PC lättare om man använder sig av deras BASIC-PC. ******************************************************* LITTURATURFÖRTECKNING. Internet MS home. Vetlanda Stadsbibliotek Cryonics Bulitin bord system (036-16